Mulet på morgonen, vilket efter frukosten gick över i ett ihållande regn.
Anders fick åka tillbaka till Amberside för att hämta det Linda glömt där igår medan Linda och mycket av deras bagage tog plats i vår cabbe.
Vi kom alla iväg direkt efter frukosten allltå åt var sitt håll. Anders var dyvåt och genomfrusen då han kom fram till Ambersite så det tog lång tid innan han kunde sätta sig på hojen för att återvända norrut.
Vi andra åkte nästan rakt väserut, rastade först i Gretna Green där vi funderade på att gifta om oss, men tog en fika istället.
När vi lämnat Gretna Green ljusande det i väster och ungefär vid staden Dumfries slutade det regna.
På vägen såg vi en hel äng full med lustiga kor. Alla var svarta med en brett vitt band runt kroppen! I efterhand fick vi veta att det var en speciell sort, Belted Galloways, med egen avelsförening och allt. Unika för denna trakt.
Sedan fortsatte vi färden och stannade till vid Ken Bridge Hotel för lunch, men tyckte stället var så vackert beläget med egen strand vid floden Water of Ken som strax söderut faller ut i sjön Ken.
När det nu slutat regna, och solen till slut tittade fram tyckte vi det var skönt att stanna kvar här för natten. Både för att Anders inte skulle behöva köra MC:n alltför länge i regn, och för att vi själva skulle få en chans att strosa lite i det fina vädret, läsa på en bänk ute och ta igen oss i de sköna sängarna.
Anders anlände vid 16-tiden och var dyngsur, men tinade snart upp.
Kvällen inleddes med ett glas vin hos Anita och Björn för att fira Björn födelsedag. Sedan avslutade vi med en superb middag i matsalen och en öl i hotellets pub.
På rummet igen upptäckte jag att vi hade elektriska sängar. Säkert inte av samma syfte som de elektriska stolarna i USA, utan mer för att ge lagom värme under kyliga nätter.
The Viking Raid to NTPR
