När vi som andra bil kom till Götaplatsen kom fram till Götaplatsen var där fullt med folk som flanerade. Vi såg att ett folktåg var på väg upp på Avenyn och närmade sig Götaplatsen med en rasande fart. Tåget var uppenbart på väg till Götaplatsen och tillsammans med familjen Mattsson beslutade vi oss för att ställa oss utanför Stadsteatern i stället.
Det var tur det! Hade vi stått kvar nedanför trapporna hade vi blivit överkörda!
Det var Jazzfestivalen som inleddes på detta vis för i tågets tät gick en rad musiker som hela tiden spelade trevlig jazz.
Länge var Tore och Marianne samt undertecknad med min Ingrid ensamma UBCC-bilar på Götaplatsen. Ett tag trodde vi att vi skulle få åka ensamma till Lillgården, men när samlingstiden närmade sig slutet dök än den ena och än den andra bilen upp. Till slut var vi åtta bilar och då saknade vi ledarbilen. Jag ringde P-O Heiwall och undrade vem som skulle leda oss rätt på vägen, och det visade sig vara hans son Anders.
Och mycket riktigt. Några minuter senare dök Anders upp, med Tomas hack i häl!
Då var vi plötsligen inte mindre än 10 bilar!
Turen ner till Lillgården i Lerum tog för oss oanade vägar. Men det var vackra och, åtminstone för oss, okända vägar så det var bara trevligt.
När vi så kom fram till den vårfagra Lillgården välkomnades vi av familjen Heiwall och bjöds direkt på fika på loftet. Kaffe och te, härliga smörgåsar och hemlagade pajer och där fortsatte det tjöt som startat redan ute på gården.
Till slut var det ändå dags för oss att dra oss hemåt och låta Heiwalls pusta ut. Ett stort tack till dem alla!
Bosse
|
When we arrived at Götaplatsen we saw a bunch of demonstrating people coming up Avenyn. They were playing jazz, too! So we decide to park outside the theatre instead of beneath the stairs..
The demonstration was actually the start of The Gothenburg Jazz Festival, which started at just that moment!
We were two cars frpm start and we had to wait rather long for more to come. But when it was just abouit time to go more and more cars droped in and we were suddenly eight cars. But still noone to guide us to Lillgården!
So I called Lillgården and asked for advice. >BR>
Well, Anders is on his way and he should be there now!
Within a minute Anders raced in at Götaplatsen with Tomas in his tail! So finally we were ten cars all in all.
Anders led us on unknown and nice roads to Lillgården were there were already a couple of Minis parked. We were immidiately invited to the loft where coffee and sandiches were served, and we all chatted away a couple of hours before it was time to leave and get back home.
Bosse Arnholm
|
