Du som gillar bilar från Solihull hade en unik möjlighet i Göteborg. Under en spännande förmiddag gav Spen King - mannen bakom flera av fyrhjulingarna som du och jag brinner för - sin syn på varför proppen gick ur brittisk bilindustri. Och hur det egentligen gick till under åren då Rover stod för nytänkande.
- V8:an var en gudagåva. Den passade så perfekt för allt vi ville göra att det verkade nästan som om amerikanarna byggt den bara för oss.
Spen King minns det som igår. När jätten General Motors gav pyttelilla Rover tillåtelse att ta över Buicks åttacylindriga aluminiumkonstruktion, blev det en nytändning för märket.
Vi ritade bilen för vår egen stora, tunga treliterssexa. Men det var inte förrän vi kunde använda V8:an som arbetet med vår nya stora stationsvagn tog fart på allvar. Den som kom att heta Range Rover.
Det revolutionerande mellantinget av både terrängvagn, stor kombi och bekväm personbil är förstås Spen Kings stolthet. Men han är svag också för både Rover P6 och SD1. Två modeller han arbetade aktivt med.
Den mer avancerade tekniken kom sig av att våra bilar var för billiga. I mitten av femtiotalet kom Maurice Wilks på att en Rover kostade mindre per kilo än köttfärs. Nu ville vi bygga en bil som inte vägde så mycket men ändå kostade mer. Resultatet blev Rover 2000.
Spen King öppnade eget som konsult i mitten av åttiotalet. Då hade han stigit i graderna och sedan länge basat som högste tekniskt ansvarige för hela British Leyland, där Rover bara var en liten del. Idag njuter Spen av livet som pensionär, men medger att han ibland "hjälper till lite hos Land Rover".
I Göteborg hade Spen King sällskap av tre tunga namn från Volvo. Sivert Hiljemark, som lämnade Volvo för att bli motorchef hos British Leyland och därefter gick tillbaka till Volvo för att ta samma jobb där. Idag arbetar Sivert med framtidsfrågor hos Volvo. Derek Crabb basar över motorutvecklingen på Volvo idag men har arbetat flera år hos Rover. Peter Horbury är chef för designavdelningen hos Volvo och har tidigare bland annat arbetat på engelska Chrysler (före detta Rootes) och känner starkt för hur brittiska bilmärken skulle kunna hanteras.
Samtliga var överens om att British Leyland låg under konkurrenterna vad gäller kvalitet. Men över vad gäller innovationsförmåga. Sivert Hiljemark prisade särskilt känslan av att inget är omöjligt.
Derek Crabb fyllde på med att man utvecklade nya motorer på löpande band, trots att företaget i stort sett saknade ekonomiska resurser. Peter Horbury menade att det är just förmågan att trolla med knäna, och utveckla nya spännande tekniska lösningar som borde vara vägledande för till exempel Rover och Jaguar.
Istället för att titta bakåt och försöka skapa samma klassiska bilar en gång till. Retro är ingen väg framåt.
Spen King för sin del efterlyste enklare fordon. Bilar som inte är fyllda med komplicerad elektronik. Vad han svarade när undertecknad råkade fråga om inte rädslan för datakraft är en generationsfråga får du se om du läser Roverblandet i sommar.
Olof Neergaard
All fans of cars from Solihull had a day of worship in Gothenburg Monday May 20th. Spen King - the man behind many of the cars we admire - told us all about the glorious days when Rover was ahead and gave us those brave new cars. He also told us what finally went wrong.
- The V8-engine must have been sent by God! It was a perfect match to all our wishes. It almost seemed that the Americans had built it only to suit our purposes.
Olof Neergaard
Spen King remember it like it was yesterday when big guy GM gave little brother Rover permission to use the alloy V8.
- We made the car for our own straight 3-litre six, but it wasn't until we got the V8 the work showed real progress. The result - Range Rover. This mix of off road car, estate and comfortable car was - and is - the
pride of Spen King. But he also very much likes the P6 and the SD1, which he was actively involved in building.
- During the mid 50:ies Maurice Wilkes found that our cars were actually cheaper then minced meat. So we wanted to build a more advanced car - this eventually became the Rover 2000.
In the mid 1980:ies Spen King left British Leyland and started as an independent consultant. Spen King started to work at Rover in the 40:ies first came in charge of all engineering at Rover and later for British Leyland with all the brands and factories.
Three managers from Volvo in Gothenburg was by Spencer Kings side at this seminar. Sivert Hiljemark who many years ago left Volvo to become manager of engine construction at Vritish Leyland and some years ago came back to Volvo for the same job. Derek Crabb, today head of drive train construction at Volvo, with many years of work at Rover before that, and Peter Horbury, design manager at Volvo, who previously worked at Chrysler UK (ex Rootes). Peter has strong feelings about British cars and how they should be handled.
All speakers agreed that British Leyland cars had a quality much below cars from other manufacturers. But the engineering at the company was superior and ahead of the competitors. Sivert Hiljemark especially remembered the ability to achieve miracles with very limited resourses.
Derek Crabb said that British Leyland developed new engines in a never ending suit, despite the lackof economic resources, and Peter Horbury said that this ability to achieve wonders and develop new interesting technical solutions should be the way forward for Rover and Jaguar, instead of looking backwards and try to build the same old classical cars.
-The retro style is not the way forward, he said.
Spen King asked for cars that are not filled with electronical devices, but if you want to know what he answered, when asked if that was not a question of different generations. Then you will have to read the next issue of Roverbladet.
Besök AutoCollection på webben.
Denna sida ändrades senast